Jag saknar dig Farfar

Den 1 april fick jag reda på att min farfar låg på sjukhuset och va väldigt dålig.

Några dagar efter det fick jag veta att han hade lung cancer.

Sen den 16 april fick jag veta att han låg på sjukhuset igen och att han förmodligen inte hade så långt kvar.

Så jag bestämde mig att jag måste dit och träffa han. Jag sket i allt & bara åkte.

 Det är jag otroligt glad för!

För den 20 april somnade han in :'(

Jag har haft väldigt svårt att hantera de här. 

Så jag är väldigt sårbar, blir både ledsen och arg för små saker. 

Det känns även tungt i hjärtat att skriva det här inlägget.

Farfar är i mina tankar precis varje sekund<3

Det känns som tårarna vill pressas ut precis hela tiden.

Farfar va en otroligt stark, fin och en helt underbar människa med det största hjärtat.

Både han & farmor har vart en väldigt stor del av min uppväxt.

Dom har funnits där när det har krisat.

Dom har hämtat mig ifall jag behövt komma hemifrån.

Dom stöttade mig & tröstade mig när jag vart ledsen.

Och Dom har gläds åt mig när saker gått bra<3

Jag & mina syskon bodde hos dom flera perioder när jag va liten ifall pappa jobbade utomlands och mamma inte kunde ha oss hemma.

Jag älskar dig farfar & du kommer alltid finnas i mitt hjärta genom livet<3

Jag hoppas du har det bra där du finns nu<3